Den åldrande änkan Betty Lemon får veta att hon utsetts till “Årets rörelsehindrade kvinna”. Hon tycker det är förskräckligt och börjar genast repetera det tal hon aldrig kommer att hålla, där hon rasar över alla de som handikappats av rädsla för präster och charlataner, karismatiska politiker, okunniga lärare, äktenskap och bigotta föräldrar. Detta är Arnold Weskers enda surrealistiska pjäs, som han själv beskriver som “ett självporträtt av trots och förtvivlan”.
#funktionsvariation
