Det är sekelskifte mellan sjutton- och artonhundratal. Napoleon Bonaparte har satt punkt för franska revolutionen för att utropa sig själv till kejsare. Och så långt bort från Paris som på slavkolonierna i Karibien, är revolutionens löften om frihet, jämlikhet och broderskap långt ifrån infriade. I denna stundtals surrealistiska, mycket starka text av den östtyske dramatikern Heiner Müller berättas om ett fatalt misslyckat uppdrag att sprida revolutionens idéer och praktik till de verkligt förtryckta. Hur tvingar man friheten på människor som inte känner till något annat än slaveri och är beredda att massakrera sina ägare hellre än att bli lösta från bojornas trygghet?