Parasiten hade urpremiär i Hamburg i Ostermeiers regi och väckte starka känslor hos publik och press. Pjäsen handlar om förlorade människor, motsatsen till de lyckade och framgångsrika, som lever liksom i en svart kartong, i en icketillvaro. Det är människor som inte har några motiv för sina liv, inga strategier eller planer, utan psykologisk insikt. Man kunde kalla dem supermarketmänniskorna – plastkassefolket. Deras liv är grundlösa, de lever mest för att såra och förödmjuka varandra. Mayenburg beskriver dem på gränsen mellan typ och individ, mellan det realistiska och abstrakta, mellan det sociala och poetiska. Det är ett starkt existentiellt drama av en ung och skärande vass stämma värt att produceras runt om i Skandinavien.
