Alex följer med sin hustru Eva till Libyen för att hälsa på hennes halvbror som är den sista kvardröjande diplomaten på det Svenska konsulatet i Tubrug. De reser trots att de har kris i äktenskapet: strax innan avresan berättade Eva att hon var gravid, omedveten om att Alex inte kan få barn. Alex ställde då ett ultimatum: antingen så skiljer de sig eller så avbryter hon graviditeten.
I Libyen börjar Alex misstänka att han gjort sig skyldig till något slags misstag när han tvingade Eva till abort.
Samvaron på Forskningsinstitutet blir alltmer ohållbar: Alex känner han att han måste ut, men halvbrodern har bett dem att inte röra sig i staden på egen hand, och speciellt varnat för hamnkvarteren – där de prostituerade håller till – på grund den smittsamma blödarfeber som grasserar där.
Konsulatet undersöker orientalismen: vår föreställning om det annorlunda, rädslan och erotiseringen av det främmande.
