Karin Boyes klassiska roman i en dramatisering av Gunnar Eriksson.
“Vi befinner oss i Kemistaden 4 inom den väldiga Världsstaten – ett totalitärt samhälle där invånarna är strikt övervakade och kontrollerade dygnet runt, såväl på sina arbeten som i hemmen. Varje familj har ett hembiträde vars plikt är att rapportera om allt som sker i familjelivet vidare till statsmakten. Här råder en total likriktning i allt från bostäder till klädsel, där invånarna bär uniformer för dagens olika göromål: arbete resp. fritid.
På grund av krigshot från Universalstaten har medborgarna tvingats ner under marken. Här lever de nu i olika ”celler”, Kemistäder, Kvarnstäder, Skostäder, där byggnationen sträcker sig nedåt som skydd mot faran. Dagsljus är en bristvara och vid behov ordinerar läkarna ut friluftsbestrålning. För att få vistas ovanför jord krävs ovanjordslicens.” (ur pjäsen)
Romanen ”Kallocain” från 1940 (80-årsjubileum 2020) är en thrillerartad framtidsdystopi om vetenskapsmannen Leo Kall som uppfinner ett sanningsserum – en blekgrön vätska som han injicerar i samhällets försökspersoner – och som får dessa att upprymt avslöja sina innersta fantasier och hemligheter. Uppfinningen leder Leo hela vägen upp till maktens toppskikt, men ju högre han når på sin karriärstrappa desto djupare sjunker han ner i en destruktiv kvicksand där sanningen till sist hotar att förgöra både honom själv och hans närmaste.
Trots att ”Kallocain” skrevs för 80 år sedan känns den fortfarande otroligt modern – inte minst med tanke på hur vår värld ser ut idag, men också tack vare Boyes berättelseteknik, hennes fantasi och språkliga begåvning. För många svenskar är Boye kanske mest känd som poet, vilket är synd då hon med ”Kallocain” visar vilken fantastisk romanförfattare hon också var.
När romanen publicerades på sin tid drogs liknelser till Sovjet och kommunismen. Men romanen, som beskriver ett totalitärt samhälle, där makten ständigt ser, hör och övervakar, censurerar och dömer sina medborgare, är i många avseenden minst lika aktuell idag, särskilt med tanke på hur vi lever i ett samhälle som är mer övervakat än någonsin, och som på många sätt styrs genom internet och sociala medier.
Många roller, dubbleringar möjliga.
#dramatisering #klassiker
