En fullkomligt skimrande komisk pärla för två mogna skådespelerskor om Lillemor Åhl från Hagsätra och hon som heter Barbro eller kanske Disa, Yrsa, Tove eller Gullefjun eller något i den stilen. Båda är de gamla Idlaflickor och de är gifta med varsin Herman.
“Du har gått vilse i mitt minne.”
“Det är bäst att du faller i glömska nu omedelbart.”
Idlaflickorna är en inre monolog eller en dialog med två märkligt lika kvinnor – på semester vid Gardasjön och från maken Herman – ett samtal om minnen, döden, identitet och folkhemmets hemmafruideal.
Urpremiär 1993 på Dramaten.
