Colombine Teaterförlag

Idioten har kommit tillbaka, och det är fest! Nastasia fyller år och folk kommer för att fira. De är unga, rotlösa och känslomässigt hämmade, men med en stark längtan efter närhet. De leker rollspel, de dansar, de berättar historier, de förlorar sig, dricker och bekänner sin kärlek till varandra. Trots brist på framtidstro försöker de desperat förstå vilka de är och varför de ska fortsätta leva. Men de är genomsyrade av nedärvda berättelser om våld och svek, och i takt med att festen ökar i intensitet kommer våldet upp till ytan. Den här kvällen slutar inte lyckligt.

Fjodor Dostojevskij skrev Idioten om den unge blåögde prins Mysjkin som anländer till St. Petersburg, efter en lång konvalescentvistelse i Schweiz. Där möter han en korrupt och desillusionerad befolkning som hänsynslöst söker efter meningen med livet. Romanen kom till efter att Dostojevskij såg Hans Holbeins brutala målning ”Den döde Kristus i graven” i ett galleri i Basel. Målningen föreställer Jesus som lik, och är “en bild som kan få en att tappa tron”, som prins Myshkin säger.

Tom Silkeberg har i sin radikala och högaktuella omtolkning tagit fasta på vad som bara utgör ett kapitel i romanens första del – nämligen Nastasias födelsedagsfest – och låtit den utgöra ramen för hela föreställningen. Och från romanen myllrande persongalleri, finns bara fem unga människor. De bär alla på sätt och vis slutet inom sig redan från början: mordet på Nastasia, men har varken förmåga eller språk för att förställa sig det. Romanens tid är slutet av artonhundratalet, en brytningstid ​​strax före den ryska revolutionen, och inte långt före världskrigen och fascismens framväxt. Där, i det väntrum som också är idag, utspelar sig den här pjäsen. Det är en eruptiv berättelse om hur våld uppstår och går i arv i ett förtryckande samhälle. Och om varför vi om och om igen misslyckas med att se och förhindra kommande katastrofer.

Tom Silkebergs pjäser och dramatiseringar är uppsatta på flera av Europas största scener.

Rek från 15 år.