Paret som lever tillsammans har svårt att kommunicera. De pratar hellre med publiken än med varandra. Han döljer sin passion för henne men i hemlighet spelar han in hennes vardagsljud som han sedan njutningsfullt lyssnar av. Hon konstaterar att hon har bundit upp all sin längtan och alla sina begär vid honom, och nu kan hon inte ta sig därifrån. En kvinna i sextioårsåldern flyttar in i lägenheten ovanpå (trots att de bor högst upp). Hon presenterar sig som Gud och tillika mannens biologiska mor. Den här texten intresserar sig i synnerhet för karaktärernas drivkrafter, deras temperament och deras oförmåga. Alla säger sin undertext, vad de egentligen känner, rätt ut. Det för med sig en stark riktning framåt, för när de väl har avhandlat ett ämne så finns det inte mycket mer att tillägga. De har klargjort sina ståndpunkter och synliggjort sina konflikter. Alltså måste de hela tiden vidare till nästa möjliga mötesplats.
