Ett sorglustspel skrivet av Suzanne Osten för radio. Två systrar vakar över sin döende mamma på Beckomberga mentalsjukhus i början av 70-talet. Systrarna heter Pia och Suzanne.
I början av 1970-talet ligger Suzanne Ostens mamma, filmrecensenten Gerd Osten döende i sin säng på Beckomberga sjukhus. Hennes döttrar på sjukbesök, Suzanne och den äldre Pia vakar och minns. Moderns dödsbädd är en teaterscen med det ritschande draperiet som ridå. Det blir ett drömspel där systrarnas minnen ömsom läggs ihop och går isär. Barndomens vuxna ses i erfarenhetens ljus. En kort epoks tonfall och mentalitet fångas på pricken. /Ingegärd Waaranperä
”Jag kan inte sluta lyssna på ”Begravningsscener i svensk film”, Suzanne Ostens radiopjäs, i regi av henne själv. Den är som ett personligt samtal, man avbryter det inte, man deltar, rycks med, skrattar, gråter.” /DN
