Hur ska vi våga tala?
7 sorters tystnad handlar om hemligheter och skam, och om rädslan för att allt ska avslöjas och gå sönder. Om livslögner, missförstånd och om att skydda dem vi älskar. Om tystnadens makt och om mysterier.
Pjäsen är delvis baserad på intervjuer med människor med erfarenhet av skam och tystnad. Den hämtar även inspiration från de sju dödssynderna och Uppenbarelseboken: Och när Lammet bröt det sjunde inseglet, uppstod i himmelen en tystnad, som varade vid pass en halv timme. Och jag fick se de sju änglar, som stå inför Gud; åt dem gåvos sju basuner.
Fyra skådespelare gestaltar flera roller var i detta socialsurrealistiska drama där berättelser snuddar och motsäger varandra, som i en visklek runt det som inte får nämnas.
Pjäsen kan spelas av minst 4, max 17 skådespelare.
Urpremiär 13 december 2025 på Göteborgs Stadsteater i samarbete med Lumor.
”I urpremiären av ’7 sorters tystnad’ finns det inte en överflödig replik. Istället visar den att skådespelarkonsten finns även i dag. Och att innerlighet förmedlas bäst med lite distans” /GP
★★★★ ”Träffsäkert om tystnadens pris. En drabbande och stundtals mörkt humoristisk teaterupplevelse.” /BT
”Ett stort drama /…/ Det slår gnistor om dialogen när välfärdens sprickor blottas /…/ 17 olika roller, vars öden korsas i en kyrka /…/ famlar alla på olika sätt i mörkret och det outsagda – på jakt efter ljuset och sanningen. Eller i alla fall ett språk som bryter deras existentiella tystnad. Vardagsverkligheten vibrerar mellan raderna och i den skarpa dialogen (som delvis bygger på dokumentära intervjuer), men här anas också en närmast religiös tro på försoning och syndernas förlåtelse /…/ Ett sakralt och socialrealistiskt stycke om tystnad, där oändligt mycket blir sagt.” /DN
”Det är en tung text som de fyra skådespelarna bär fram. För det är en tungt drabbande story. Men i allt finns både humor och försoning, som en kontrast mot den apokalyps som Uppenbarelseboken flaggar för. 7 sorters tystnad känns rätt in i själen.” /Kai Martin Blog
”Skammens förödande konsekvenser skildras strålande /…/ [Dramat] roteras med ett myller av scener i en psykologiskt högintressant omloppsbana /…/ Tillhör det absolut bästa som Paula Stenström Öhman åstadkommit” /Kulturbloggen
”texten är flyhänt skriven och andra akten knyter ihop alla de trådar som i den första kändes löst hängande. Det är – igen – snyggt gjort.” /SvD
