Om myt, makt och motstånd. Och om de som tittar på. Fritt efter den sanna berättelsen om Linda Lovelace.
1971 lever Linda som prostituerad.
Hon bor på en bordell.
Hon misshandlas regelbundet av sin hallick.
1973 är Linda 23 år och har lagt världen för sina fötter.
Hon går på middag med Jack Nicholsson, går på cocktailparty med Liz Taylor och är Sammy Davis Juniors älskarinna.
Hon är världsberömd.
1975 lämnar hon allt.
Materia är en pjäs om makt och förnedring, om ägande och frihet, om kropp och förtingligande. Det är berättelsen om en kvinnas kamp för rättvisa och självrespekt trots misstro från en hel värld. Det är också berättelsen om Sverige 2013 där Lindas öde upprepas varje dag. Framförallt handlar det om de som står bredvid – alla vi som ser på.
”Pjäsen om Linda Lovelaces liv är en rå moralitet som tar en stiliserad omväg ungefär som när serieteckningar blir scenkonst. Ändå drabbar uppsättningen med allt detta groteska övervåld. /—/ Det är verkligen obehagligt och framfört med en intelligent, välbehövd saklighet.” (Lars Ring, SvD)
”…man vänder och vrider på argumenten men till slut landar alltihop ändå hos Linda. Det är hennes kropp, hennes materia det handlar om.” (Maria Edström, SR Kulturnytt)
”Ju längre tiden går sedan jag sett Teater Lumors Materia, berättelsen om Linda Lovelace, desto mer förstår jag hur föreställningen lämnat avtryck hos mig. Människan reducerad till just materia, och hur snubblande nära vår välputsade fasad avgrunden öppnar sig. Svart, roligt och välspelat.” (Pia Huss, DN)
ROLLER: många
Minst 3 skådespelare.
#metoo #övergrepp #kändisskap #prostitution #dockteater
