En svidande vidräkning med vår tids nonchalanta behandling av våra gamla. Med stort patos, humor och en dos ömklig skröplighet låter författaren den åldrade Bertil rusa in i skolsalen/aulan och hävda att skolan är kapad och rektorn tagen som gisslan. Och har de inte en del gemensamt: de unga och de gamla – de som inte bidrar till BNP?