Ett starkt äktenskapsdrama, som utspelar sig på 1700-talet. I kraftfulla spelscener gestaltas en ung bondhustru, Märit, som upplever besvikelse och otillfredsställelse i sitt äktenskap med sin snälle men okänslige man, Påvel. Trots att hon har allt hon kan önska sig på den välbeställda bondgården, förstår hon, att hon aldrig kan bli lycklig, när “detta att vara hos sin make” aldrig kan bli “annorlunda – som man väntat – som man föreställt sig”. ” – Det vore bäst om han ville låta bli mig!”, säger Märit till en grannkvinna, som inte förstår vad det i grunden handlar om – att också kvinnan skall ha rätt till glädje och tillfredsställelse i det kroppsliga samlivet i äktenskapet. När så vänskapen till Håkan, som bor ensam på granngården, växer till förälskelse och slutligen till stormande passion, är det svåra – och för dem alla tre – livsavgörande uppbrottet obevekligt. Märit, Håkan och Påvel är tre krävande roller för känslostarka skådespelare. Fyra biroller är som alltid hos Moberg väl utmejslade.
