I 8 år har H varit instängd på sitt rum och konsekvent vägrat att ha med världen att göra. Hans enda kontakter går via chat-forum på internet. Annars hänger han sig åt att filosofera, formulera vitsiga betraktelser över livet, få självironiska insikter, eller drabbas av väldig sorg över saker han glömt. Han vill vare sig ha skyldigheter eller förmåner visavi samhället. Han föredrar en passiv tillvaro, som protest, trots det allt starkare hotet att bli helt bortglömd. Hans mor och syster kastas mellan hopp, förtvivlan och skuldkänslor men lyckas inte tränga igenom hans ensamhet. Hans chatkompis Rosebud får hans förskansning att vackla, något som kan medföra katastrof.
“Hikikomori”, som detta samhällsavhållsamhetsfenomen kallas, antas i Japan omfatta över en miljon unga. Men pjäsen försöker inte på att vara en berättelse om Japan idag utan om ungdomars rebelliska flykt in i vad som kan betecknas som ‘social hungersstrejk’.