Libretto: Sara Bergmark Elfgren, fritt efter Selma Lagerlöfs roman
Musik: Peter Nordahl
En opera om systerskap, passion och ond bråd död.
När hennes älskade fostersyster mördas brutalt förlorar den unga Elsalill allt över en natt. Ensam i världen möter hon kärleken för första gången. Hon faller, oviss om hans mörka förflutna, handlöst för den skotske ädlingen sir Archie. Men de brott som har begåtts måste sonas och när de levande inte kan hjälpa de döda måste de döda hjälpa sig själva.
Selma Lagerlöfs berättelse “Herr Arnes penningar”, om en ung flickas kärlek och en silverskatt med en förbannelse över sig, utspelar sig i ett isigt Marstrand. Med Peter Nordahls musik och Sara Bergmark Elfgrens libretto blir den en gotisk opera om innerligt systerskap, en farlig första kärlek, hämnd, skuld och ond bråd död.
Urpremiär 18 september 2024 på Folkoperan i Stockholm.
“Stelfruset hav och svallande musik i storstilade Herr Arnes penningar”
/Camilla Lundberg, DN”Peter Nordahl skapar mycket skickligt stämningar av obehaglig stiltje, musikaliska omslag och höjdpunkter och varierar spännande instrumentellt det stora musikdramat.”
/Barbro Westling, Aftonbladet”Över lag målar Nordahl med dova, dystra nyanser, ömsom hotfullt återhållet, ömsom i dramatiska utbrott: en grotesk vals, isigt stillaliggande ackord, våldsamt glidande knivhugg i violinerna – allt tätt sammanhållet i en gastkramande atmosfär.
Bergmark Elfgrens librettobearbetning är effektiv och kreativ. Kostnaden i form av allt som måste bort återbetalas med kongenialt operamässiga tillskott.”
/Axel Englund, Expressen”Peter Nordahls musik målar skickligt fram känslor och stämningar och lyfter texten så att vi verkligen på djupet förstår det som berättas. Det finns hjärtskärande vackra arior, vemodiga och ångestfyllda ”dialogscener”, förföriskt sirliga tongångar och körpartier som brusar vilt som havet /…/
Sara Bergmark Elfgrens libretto/språkbehandling fungerar synnerligen väl sångmässigt. Texten blir aldrig för högstämd eller skräckmässigt överbelastad utan den känns enkel och rättfram i meningen oförställd.”
/Ingegerd Rönnberg, Kulturbloggen
