”I.D” är en pjäs där ”du” är huvudperson. Och den börjar med att du sätter dig och börjar titta på den…
Men vänta ett ögonblick – vem är du egentligen? Vad tror vi att du skulle känna ifall du såg en pjäs som handlade om dig? Vad skulle du göra om den började handla om att du ska dö? Kanske skulle du försöka ta dig ut ur pjäsen? Men ha-ha! Du kommer inte långt! För innan du vet ordet av befinner du dig i en berättelse där allt verkar vara inriktat på ditt framtida frånfälle: ryska knarkbaroner, gränskontrollvakter, egoistiska barnbarn för att inte tala om Dr. Calimarin – den kriminella mästerhjärnveterinären.
För att lösa mysteriet måste du ta hjälp av en privatdetektiv. Vem bär ansvaret för din framtida död?
“Rasande skickligt /…/ en text som verkligen dansar fram, ibland på slak lina. Från skolsalen svisch in i knarkarkvarten; och så ut på regnvåta gator och in i oändliga korridorer och in i sjukhus och ut i nya, skrämmande möten.” /Karin Månsson, Arbetarbladet
“Uppkäftigt och varmt om identitet” /Karin Helander, SvD
★★★★ “Lindberg har en seriös poäng under alla sina tokiga genrepastischer: ingen har full kontroll över sitt eget öde, och i synnerhet inte över dödsögonblicket.” /Björn Gunnarsson, Nummer
