Vid floden skildrar ett möte mellan minnet och glömskan av en död mor. Två gamla syskon minns eller glömmer, mitt bland många avlagringar ur livet. Gabriel minns allt som det var, hans syster Laura håller på att tappa minnet. Det är lite komiskt, och tragiskt. Men kanske är det man ”hittar på” lika sant som det som kallas verkligt? ”Vi står invid tidens hastigt rinnande flod, eller vadar mitt i forsen, ibland med slutna ögon.” En lika hjälplös som farlig och rörande syskonlek.
