När Kristina Lugn drev Teater Brunnsgatan Fyra skrev hon och Staffan Westerberg en pjäs tillsammans. Diverse kalamiteter ledde till att den aldrig fick premiär, men efter Kristinas död påminde Staffan Martina Montelius om den, och den 11 november 2021 fick den äntligen premiär.
Albert och Berit möts på strandpromenaden vid ett gammalt hotell. De är kanske gifta – eller har de bara setts en gång förut, på spårvagnen mot Biologiska museet, där Albert är vaktmästare? Hur som helst har de båda en stark relation till uppstoppade djur. Strandpromenaden förvandlas till begravningsbyrå, dödsrike, lägenhet i Vasastan och Bruno Liljefors-målning, beroende på Alberts och Berits skiftande sinnestillstånd. Och här och där har en diktarinna gått förbi och tappat några blad. Albert och Berit är på samma gång barn som har gått vill, en rörhöna och en kronhjort, Jesus och en begravningsentreprenör, osaliga andar och förbryllade pensionatsgäster med kort minne. Det blir en poetisk och fasansfullt sorglig skrattkaskad alldeles före den slutgiltiga taxidermin.
”…den poetiska diktionen känns igen från andra Lugn-pjäser och från Westerberg ler den stillsamma galenskapen.” – DN
”Kristina Lugn och Staffan Westerberg skrev en pjäs ihop. På Brunnsgatan Fyra får denna sprittande duotext nu ett liv mellan bråddjup och komik” – SvD
“Det är vansinnigt roligt, med stråk av stillhet och smärtpunkt.” – SvD
”I en lekfull dance macabre paketeras existentiell visdom i en halvannan timmes humoristiskt koncentrat, som påminner om bräckligheten i livet och befriar ångesten.” – Expressen
”Tillika lever förstås Lugn-Westerbergs universum i all välmåga, uppspänt mellan ensamhet, kärlekstörst och dödsskräck. Precis som hos Beckett framstår deras teater som konstgjord andning, fast med lustgas: de håller oss vid liv och skratt i väntan på döden.” – Aftonbladet
”En storartad upplevelse” – Norrbottens-Kuriren
