” Till det yttre har Peter Weiss pjäs inte så stor likhet med Kafkas roman. K. blir aldrig häktad. det finns ingen rätt, inga advokater och ingen dödsdom. Men den inre släktskapen är tydlig. Liksom Kafka formulerer Peter Weiss hemlöshetens, kontaktlöshetens och språklöshetens upplevelse. Han skildrar vilsenheten inför en maktapparat som berövar människan hennes livsmöjligheter. Det är en erfarenhet som likt en förbannelse följer vårt sekels kurva” /DN/
