Henry och Morag bearbetar sin enda sons död. Förlusten tvingar dem att konfronteras med sina egna personliga demoner och de strävar efter att kunna se världen i ett nytt sken. Genom att ifrågasätta sina egna tvångsföreställningar blir det möjligt för dem att acceptera den djupa sorgen och sakta lär de sig att kommunicera med varandra igen.